I går kväll (läs lördag) åt jag en stor saftig apelsin framför tv:n. Efteråt skulle jag som vanligt göra rent mellan tänderna med tandtråd, jag har så tätt mellan mina tänder vilket gör att jag nästan alltid får mycket som fastnar. När jag var nästan färdig med min procedur fastnade tråden mellan två bakre tänder och jag fick ta i lite lätt för att få ut tråden – och vad hände då, jo en  stor bit av en frisk tand följde samtidigt med, kvar blev en halv tand och ett stort hål!!!

Jaha vad gör man nu då tänkte jag efter att “chocken” släppt och jag pillat med tungan i det stora hålet samt på de vassa kanterna, det är då sjutton också att en tand utan lagning skulle gå mitt itu. Nåväl det hade väl skett förr eller senare ändå, så kommande måndag är det bara att ringa tandläkaren – jag fick inte ont så det var inget att åka akut med.

När jag funderade som mest blev jag automatiskt att tänka på de låga tandläkarkostnader jag trots allt haft genom livet. Jag har alla mina egna tänder kvar, har aldrig gjort en enda rotfyllning,har inga kronor eller stifttänder utan bara mina egna. Nu tillhör jag de som tror att tandstatusen beror på bra gener och så förstås en god munvård, men således inte enbart på det sistnämnda. God munvård var ingen risk att de någonsin glömdes bort i synnerhet inte som barn och ungdom – min pappa arbetade på en tandklinik på orten jag bodde som barn, så det tillhörde de dagliga ritualerna att bli uppmanad och påmind om vikten av god tandstatus. Det var då liksom i dag känt att dålig tandhälsa kunde leda till andra svåra sjukdomar.

Efter en stund tog nyfikenheten överhand och jag bestämde mig för att kolla vad det på ett ungefär skulle komma att kosta att få min tand lagad. Numera kan man googla på det mesta och även på tandvårdskostnader. Jag vet nu att på måndag blir jag troligen “av med” ca 2.500 kr!!!

Då kom nästa fundering – det är inte självklart att alla människor har dessa pengar som reserv när olyckan är framme.
Visserligen får barn och ungdomar gratis tandvård upp till 19 år ( tur det), och dessutom lär alla få ett årligt bidrag på 150 kr ( som dras av på fakturan), dessutom finns det en möjlighet vid svår sjukdom att få reducerade kostnader efter särskilt beslut, men som pensionär i största allmänhet får man inget särskilt avdrag, helt galet kan jag tycka.
Man kan om man så vill dela upp sin tandläkarfaktura, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att tänderna tillhör kroppen och skulle därmed ingå i högkostnadsskyddet för sjukvård punkt slut. Som det nu förhåller sig anser jag det vara en klassfråga i mina ögon sett vilket är mycket olyckligt.

Nu har jag fått tycka till med anledning av min trasiga tand med åsikter som helt och hållet är mina egna, men jag tror faktiskt fler av er andra tänker samma sak.
Dagens foto som jag bifogar inlägget har jag hittat på nätet/Facebook och det påminner mig mycket om 50-60 talet hos tandläkaren.FB_IMG_1436707796761