För ett par veckor sedan  förrättade jag en namngivning/barnvälkomnande.

För den som inte vet vad det innebär kan man säga att det bäst kan liknas vid ett “borgeligt dop”.
Som förrättare förkunnar man barnets namn inför släkt och vänner, berättar varför föräldrarna har valt de namn som förkunnas, varpå föräldrarna läser ett föräldrarlöfte till barnet som innehåller kärlek, omtanke och värme.

I ceremonien ingår även oftast både sång och musik.
Vi höll till ute i naturen på en udde nära en sjö, bland blommor och olika sjöfåglar samt nyspruckna löv på björkar och andra träd.IMG_20140610_133249

Som “altarbord” användes en av naturens egna stora flata stenar – där jag tände ett ljus som inledning av ceremonin.
Trots avsaknad av solen och lite blåst blev det ett högtidligt tillfälle.

Själv tycker jag att denna ceremonin är ett bra alternativ till ett vanligt dop, som barnet i vuxen ålder kan välja själv att genomföra om de så vill.

Efteråt bjöds det på smörgåstårta i ett liten stuga i närheten av udden – en lyckad minnesrik eftermiddag är mitt sammanfattning av den trevliga förrättningen.