P1010903I morgon  ( läs måndagen den 4 augusti) skall maken och jag  börja med att vara dagmatte till den lilla kinesiska nakenhunden Mischa – varje vardag på obestämd tid.
Mischa började ”inskolningen” under förra veckan för att se om det skulle fungera med våran bortskämda innekatt Myra – och det visade sig ( precis som vi trott) inte vara det minsta bekymmer. Myra reste ragg ett par gånger och fräste lite varpå Mischa svarade med några skall – och sedan var de bästa vänner…..

Någon kanske undrar hur det kommer sig att vi åtagit oss denna syssla? Svaret är enkelt – både jag och maken har i hela vårt liv levt med husdjur, båda först i våra respektive barndomshem – maken är för övrigt uppvuxen på en bondgård.
I mitt bardomshem fanns det alltid hund – så när maken och jag bildade familj blev det allt från hundar till kaniner, höns burfåglar och fiskar.

Vår sista hund Bamse – en liten tibetansk spaniel blev nästan tretton år men var då för sjuk för att kunna leva längre….
Efter det bestämde vi oss för att inte ”binda upp” oss mer, utan leva på alla fina goa hundminnen som vi fått genom åren.
Djur – framför allt hundar skapar alltid en sådan glädje i vilka situationer man än befinner sig – och har en stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan – den bästa tänkbara medicinen.
Eftersom vi ändå reser och far rätt mycket blev så detta att vara dagmatte/husse på ”egna villkor” den bästa lösningen för oss.
Mischa är som sagt en kinesisk nakenhund som har päls – tydligen så blir det alltid en till två valpar i varje kull som får päls. Mischa är redan elva år fyllda, och hennes husse och matte tycker att hon får vara alldeles för mycket ensam på ”ålderns höst” när de arbetar hela dagarna – så det blir säkert mycket trevligare för henne nu när hon får lite sällskap om dagarna – och vi några extra promenader.
På fotot ser ni vår sista egna hund Bamse!